19/9 - Sept 19th

Otur drabbade mig hårt igår. Jag var nr2 på operationslistan för gallblåsor. Så jag infann mig enligt order kl 08 på sjukhuset och blev efter en tid anvisad ett rum och uppmanad att klä om till operationsrock. En timme senare kom en sjuksköterske elev och skulle sätta kanyl för dropp. Det verkar som att de inte har läst på i min journal. Jag blev utskriven 20/8 och då visste de flesta i personalen hur svårt det var att ta prover på mig/sätta kanyl. Jag var med om en mycket traumatisk provtagning i början av den sjukhusvistelsen. Sedan dess och fortfarande är det nästan omöjligt att ta prover osv. Hur det gick för eleven behöver jag inte gå in på. Sjuksköterskan som tog över krånglade i över två timmar innan hon var klar med prov för att testa antikroppar och jag fått en infart (den första slutade fungera) som fungerade för droppet. Jag lyckades sova lite, så tiden blev kortare. Men när det var drygt en timme kvar tills kirurgerna skulle sluta för dagen, tackade jag för mig och reste hem. Så enkelt var det inte, men jag vill inte belasta er med alla detaljer. Yesterday bad luck struck like never before. Normally two gall bladder surgeries a day is a picknick, but yesterday the first took 99% of the available the susrgery hours. So after starving all day and enduring a lot of hassle due to that my blood vessels do not want to give away any blood or let a needle stay there so I can get fluids directly, I decided that it was time to go home. The hospital staff did not agree but said I was my own boss.